elisabethlofmark.blogg.se

Backa...

Publicerad 2015-04-26 21:23:34 i


Tänker tillbaks på i torsdags när min fina vän Eva och jag tillsammans åkte till Birsta för en lunch tillsammans. Det var så roligt att träffas, och att komma ut och få lite inköp gjorda. Jag höll att gå förvånansvärt bra, vi tog det lugnt och lunchen blev en perfekt vila och påfyllning. Att jag fick åka bil dit ärendena skulle uträttas innebar också att jag sparade av min energi, jämfört med när jag åker buss. Stor skillnad!

Köpte lite baskläder som enkla enfärgade tröjor att ha till vardags, mina favoritkläder med andra ord då jag trivs bäst att ha mjuka plagg mot huden.

När vi var klar med inköpen och lunchen så skjutsade Eva mig till min vårdcentral. Jag hade över en vecka haft problem med värk i handleden och ovanpå handen. Diagnosen på det blev ansträngning/inflammation, vila handen och Voltaren gel att smörja med. Så någon stickning blev det inte att sysselsätta mig med! Fick bli läsa böcker och se film istället.


Ikväll hade vi avslutning på vårt handarbetscaf'e som vi har i vår bostadsrättsförening här i Bosvedjan. Varje söndag träffas vi kl 17 och fram till kl 20 stickar vi och virkar, fikar och umgås. Jag har inte varit med så många gånger denna sässong, men en och annan gång har det blivit i alla fall. Det är roligt och givande träffa människor man aldrig annars skulle ha mött, att umgås och ta del av olika generationer. 

Min helg har gått i vilans tecken. Har inte alls haft kraft i benen att gå min vanliga promenad utan fått komromissa med min tjurskalle och gå kortare sträcka en gång per dag. Min sjukgymnast gav mig i torsdags tydlig order om att backa och gå kortare sträcka, att till och med inte gå alls! 
Det sistnämnda alternativet kändes otänkbart, måste ju gå ut, kan inte sitta här uppe i lägenheten och längta ut!
Det svider tillräckligt att jag inte kan vara ute och gå promenad som förr, att jag numera får kämpa fram mina steg som jag tar när jag är ute och går! 

Jag kan gå men inte promenera, svårt förklara på annat sätt än just så!
Fy jag känner mig så ledsen över att mina ben inte håller för mer än kortare aktivitet, att min uthållighet är mycket dålig!
Om några veckor ska jag på återbesök till min neurolog på sjukhuset. Får se vad det mötet kommer att ge, samtal kring utredningen och vidare utredning...

Suck, vill ha spring i mina ben nu när våren och all härlig grönska kommer!

/E

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela