Ett av veckans väntrum...
För alla er som känner mig så vet ni hur obehagligt jobbigt jag har det med att besöka tandläkaren.
Nu blev det tandvärk ovanpå allt annat, och vare sig jag vill det eller inte så måste tanden ses över!
Min vecka ser alltså ut så här.
Måndag - Sjukgymnasten och besökte Friskis och Svettis.
Tisdag - Arbetsterapeuten kommer hem till mig för att vi bla ska gå igenom det aktiveringsschema jag skrivit.
Onsdag - Magnetkameraundersökning och Tandläkaren! 😨
Det är helt enkelt bara att borra ner huvudet och se till att ta mig igenom varje moment.
Kan ju verka löjligt att jag upplever dessa undersökningar så jobbiga, men det känns tungt att beta av sak efter sak, man vänder sig själv ut och in på något vis och det tar av krafterna!
I eftermiddag hade jag tid hos min sjukgymnast och vi gick tillsammans ner till Friskis och Svettis för att jag skulle prova göra en del övningar.
Det var inte igår jag var på ett gym kan jag ju säga. Kändes tryggt och bra att sjukgymnasten var med mig!
Funktionen har jag, det konstaterade vi båda. Men uthålligheten är det sämre med, samt att det rätt fort drar igång smärtpåslag vid fysisk aktivitet.
Som jag sa till Mattias så känner jag själv att jag blir sämre av aktivering, benen stumnar till och smärtan ökar.
Det är en otäck tanke att aktivering försämrar, känner rädsla över att bli sittande!
Vidare berättade han att när man som jag gått med stark smärta i mer än 3 månader så utvecklar kroppen en känslighet för smärta!
Något med det autonoma nervsystemet, att känsligheten för smärta går igång ej viljestyrt.
Det låter ju inte roligt alls, att utöver den värk jag har, pga lång smärtperiod utvecklat detta som kallas Central sensitisering. Men det går att framöver träna kroppen så att hjärnan luras och sensitiseringen lindras.
Hm jag undrar vart detta ska leda hän?!
Känner att jag pausar de tankarna och lägger alla de funderingarna på hyllan tills
MR - undersökningen är gjord.
En sak i sänder nu!
För övrigt var det ett bra möte med sjukgymnasten och kändes som att han fick lite mer att notera som kommer bli till hjälp framledes.
Medans jag var hos sjukgymnasten så var Meja hos Eva. När jag kom för att hämta hem vovven så bjöd Eva in mig på en kopp fika. Trevligt!
Hon är numera flitig student så stunderna vi hinner ses är inte så många, trots att vi bor grannar. Självklart finns jag vid hennes sida och hejar på inför tentor och hårt jobb!
Eva har en otroligt fin människosyn och ett varmt bemötande, hon kommer bli en fantastiskt fin sjuksköterska!
Nu är klockan sen och jag ska läsa några rader i min bok för att sedan hoppas på sömn.
Vill avsluta med att säga, att jag är oerhört tacksam för det team jag har runt om mig inom vården, vilket otroligt fint jobb de lägger tid och energi på!
Önskar dig en god natts sömn! 💗
/E
