Ingemansland...
Så känns det just nu, och så har de senaste 7 månaderna varit, en vandring i ingemansland i utredning kring min hälsa.
Jag är oerhört tacksam över alla prover och undersökningar de lagt ner och fortfarande lägger ner på för att försöka nå en klarhet och helst kunna sätta en diagnos.
Man har sagt till mig att ibland hittar man ingen diagnos, och att man då riktar in sig på att behandla symptomen.
Sedan ca tre veckor tillbaka är jag försämrad med en värk och muskelsvaghet i både benen och armarna.
Och de sista två veckorna är jag rätt kraftigt försämrad, det tar mycket energi av mig nu även när jag här hemma rör mig och ska göra vardagliga sysslor!
Det kommer mig så nära känns det som och då blir det svårt att pruta bort och acceptera läget!
Får försöka ta en dag i taget och hålla fast vid den tankebanan, men det är svårt!
Har idag suttit en liten stund då och då och stickat på en mössa och lyssnat på ljudbok.
Bra sysselsättning när humöret dippar, för speciellt social känner jag mig inte just idag.
Felix och Emma kom förbi och vi blev tvärsugen på blodpudding!
Felix gav mig order om att sätta mig ner för han skulle steka maten!
Efter matintag skjutsade Felix mig till tandläkaren. Det gick riktigt bra idag inför besöket och det trots att jag visste att en gammal lagning skulle borras ur och göras om!
Känns mycket skönt att veta att jag nu har fina tänder utan hål! Jag som innan trodde att det nog var tio hål minst och så visade det sig vara endast två hål! 😕
Efter tandläkarbesöket åkte vi och plockade upp Rasmus för att tillsammans äta på Max. Gott!
Gott ha mina älskade barn runt mig! 💖💖
Känner mig privilegierad att få "hänga" med sönerna helt spontant! ☺
Nu är klockan slagen nära midnatt och jag ska försöka hitta igen min sömn.
Önskar dig en god natts sömn och en fin torsdag! 💟
/ E
