Oväntat brev...
Idag har det varit tungt i kroppen, benen och fotlederna värst. På promenaden var det segt, fick påminna mig om att höja blicken framåt, ta in den friska luften och fylla min kropp med ny energi!
När jag kom hem efter promenaden så låg där i posten ett brev från Landstinget adresserat till mig. Efter diverse undersökningar som jag gjort så har det kommit lika många brev med posten. Men jag väntade inget brev från min doktor just nu så därför blev jag förvånad när detta kom. När jag läst brevet så blev jag alldeles rörd över att Viktor ( neurologen ), tagit sig tid att skriva mig några rader om hur han tänker kring utredningen, samt på min fråga jag per telefon ställde till sjuksköterskan om det kan tänkas vara myelit jag drabbats av?
Han skriver
- Att misstanken om myelit är inte väldigt hög, men den finns ju där.
Åter igen måste jag säga att jag är rörd över att jag fick ett brev, en återkoppling jag inte själv ens reflekterat över att få. Tacksam!
I morgon gör jag första besöket hos sjukgymnast, ser verkligen fram emot det. Att få veta hur jag själv kan göra för att bli bättre.
Läkarna och sjukgymnasten gör ett fantastiskt jobb i detta detektivarbete om att hitta orsaken till mina besvär. Men slutligen är det ju jag som måste jobba på med träning!
Värken tar av min energi, blir trött i både kropp och huvud.
Tony bad mig i helgen att jag idag skulle ringa sjuksköterskan på neurologmottagningen för att informera om hur jobbigt jag haft det med värken i helgen. Själv hade jag också tänkt ringa in, men så skjuter man upp det för vill inte besvära, väntar en dag till för att se hur det känns i kroppen då. Bara en dag till så kanske värken släppt sitt grepp något...
